Kvällens på er!
Här hemma rullar Bolibompa och ikväll käkas det tacos! Mumma!
Jag gick igenom bilder från 3 år sedan igår, jag tyckte jag va så snygg och hade så snygg kropp då, kollade på mig nu och det är ju absolut inte samma kropp.
Jag gick upp 30 kilo med Olivia, jag gick ner till och från men jag hann inte långt innan jag va gravid igen.
Under min graviditet fick jag frågan väldigt ofta hur mycket jag hade gått upp, och när hon va född så fick jag alltid samma fråga ” hur mycket har du gått ner”
Jag blev stressad för jag ville ju såklart också vara den där mamman som fick ner sin gravidkilon 2 timmar efter förlossningen, för det är ju det vi ser på sociala medier… Snark!
Mitt självförtroende blev sämre och sämre i och med att jag försökte uppnå något som min ork inte klarade.
Dagen innan jag skulle gifta mig så hade jag några tjejer hemma, en av dom fick barn 2 månader innan mig och hade gått ner alla sina kilon, och det är ju superhärligt! Men när de flesta som satt runt bordet verkligen hyllade henne till skyarna, gjorde det till en sådan stor grej och hennes vikt blev kvällens snackis, fy fan va ledsen jag blev rent ut sagt! Där satt jag, med mina 20 kilo övervikt och skulle gifta mig dagen efter, har nog aldrig känt mig så ful och osäker!
Varför gör vi det till en sådan stor grej? Varför anses det vara en sådan bedrift att gå ner sina mammakilon fort!?
Det tog lång tid innan jag släppte den stressen jag hade byggt upp kring vikten, men när jag gjorde det så va det som att en tung sten släppt , helt underbart!
Men vi måste komma ihåg att vi alla är olika , och så även våra kroppar! Det är helt okej om du inte gått ner dina gravidkilon, och det är helt okej om du gjort det!
Men kan vi inte bara sluta att fråga hur mycket man gått upp eller ner? För egentligen så känns ju det ganska ointressant!
Det har ju kommit ett nytt liv till världen, prata om det!
Jag väger alldeles för mycket för min kropps skull för tillfället och gravidiabetes är inte allt för långt bort, så när det blir en fråga om hälsan så känns det viktigt att försöka hjälpa kroppen på traven, men även om man kämpar så kan man väl heja på istället för att spekulera!
Vi är alla vackra som vi är, skönheten sitter på insidan enligt mig!
Oj konstigt! Jag skrev en lång kommentar på det här inlägget igår, undra om det kanske hamnade i din skräppost? Hur som helst så skrev jag i alla fall att jag tyckte synd om dig för det där dagen innan ditt bröllop och sen att jag blir så arg på sånt där. Fattar inte hur man kan berömma någon och säga att den är duktig etc om den inte ens har gjort nån ansträning! Hon har ju bara haft tur att hennes kropp har tappat vikten på egen hand! Jag skrev ett inlägg om det här och lite om ditt inlägg och länkade till dig. Hoppas det var ok 🙂
http://blogg.loppi.se/pasmallen/tankar-kring-gravidkilon/
Håller med!!
Redan min första graviditet blev jag tillsagd att jag väger för mycket! De kom inte som en nyhet för jag har alltid varit den STORA men tränade tjejen men de de örat ville inte barnmorskan lyssna på! Blev tillsagd att göra si och så men inget hjälpte och man ska INTE banta under en graviditet men de va just de som jag kände för att göra! 14 kg gick jag upp under hela graviditeten och de va MYCKET enligt henne men när jag pratar med andra så va de ju ingeting! Ibland kan jag tänka mig att dom förstorar allt när de egentligen inte är så farligt!
Nu är vi på banan igen och de skiljer en dag på din och min graviditet och åter igen fick jag till mig att jag vägde för mycket på inskrivningssamtalet! Inte de roligaste att höra när man är super glad att man blivit gravid.. Men de är väl bara att bita ihop så länge bebis i magen mår bra så får man vara glad. Dom extra kilona får man väl göra något åt sedan!
Precis som du skriver vi är alla vackra som vi är !
Stor kram och ha en underbar dag
Bra inlägg! Kram på dig vackra du!
Jag håller med!!
Det är sådan hets kring vikt och graviditet. Efter typ en sekund efter att ungen är ute ska man vara snygg och smal igen. Man ska gå tusen powerwalks om dagen med ungen för att bli av med de kilon man lagt på sig.
Jag är gravid i vecka 23 och har sådan hemsk ångest över vikten! Är så rädd att gå upp i vikt! Rent ut sagt livrädd! Å varför ska jag vara de egentligen!!?? Jag skapar ett nytt liv med min kropp, klart jag kommer gå upp i vikt! De betyder ju bara att ungen växer! Ändå kan jag inte släppa det. Blir tokig på mig själv.
Kan inte alla bara sluta ställa krav och sköta sig själva! Alla är så himla olika och funkar olika!
KRAM TILL DIG! ♡♡♡♡